När jag gick upp i morse var jag trött, men glad för att jag var trött... Gårkvällen var så lyckad! Sköna människor på middag. God mat. Fin (och varm!!!) brasa på Riddarholmen. Och så ett mysigt café i Gamla stan. Yey! Gud är god (*klapp klapp klapp* Han lever!, wo oh...osv) Och så vet jag äntligen vem Jacob Rudolfsson är! :)Jag har börjat begränsa mig så att jag har mer ledig tid - bland annat ikväll - men jag har inte riktigt lyckats lära mig att vara ledig på den där lediga tiden. Jag känner mig frustrerad över att tiden går och jag inte får något gjort, trots att det finns massor att planera och fixa. Samtidigt måste man nog tänka att det alltid finns mer att göra och det gäller att lägga det på en sund nivå. Men hur bär man sig åt för att inte tänka på det där som behöver göras? Kanske ska be, helt enkelt.
Det är så skönt att vara singel! :) Jag njuter av känslan av frihet - att allt är möjligt, det är bara upp till Gud och mig. Jag lär mig att leva. Som en efterföljare till Jesus. Som en man. Som en gudsman. Att ta ansvar för mitt hjärta, inför Gud.
CS Lewis skrev en gång om ett sätt att förhålla sig till livet, som jag försöker göra till mitt. Han skrev att vissa processer lär vi oss göra ganska automatiskt, t.ex. läsa. Vi behöver bara se på en bokstavskombination (som: "boll") så tänker vi direkt på det som den står för (en boll). På samma sätt borde vi kunna lära oss att låta njutning och positiva känslor automatiskt skapa tacksamhet till Gud och tillbedjan av Honom i oss! Fantastiskt!
